Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Heinrich Wölfflin - Sida 1 av 1

Heinrich Wilhelm Ernst : En stor violinist i skuggan av Paganini

AbstractTobias Wilczkowski: Heinrich Wilhelm Ernst ? A great violinist in the shadow of Paganini. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p., 2005.As a boy, Heinrich Wilhelm Ernst adopted Paganini's virtuosic style. He became a popular violinist who later developed his own style. He used the potential of the violin to its extreme and explored new possibilities on the instrument.

Der Wille zur Macht. En analys av den editionsteoretiska striden om Friedrich Nietzsches litterÀra kvarlÄtenskap

In my thesis I examine the editorial theory and practice of the Nietzsche-Archives. At the center of the academic debate we find the posthumous edition Der Wille zur Macht, firstly published 1901 as Friedrich Nietzsches magnum opus. 1906 a new edition was published, which has been described by Nietzsche-scholars as canonical. The editors Elisabeth Förster-Nietzsche and Heinrich Köselitz manipulated the literary remains of Friedrich Nietzsche. The Nietzsche-scholars interpret these textual corrections and interventions differently.

Traditionell modernism eller modern traditionalism?

Denna uppsats fokuserar pÄ King Hus actionestetik och den montagekonstruerade rörelsen, enligt en konkret syftesformulering som lyder: Att öka förstÄelsen för King Hus estetiska val genom att belysa vissa rytmiska rörelsetendenser, sÄsom en konstruktion av filmens montage, och dess relation till tvÄ vitt skilda konstyttringar, med dessa avses Pekingoperan och cinéma pur. Ledande tes genom uppsatsen Àr att Hus visuella stil visserligen Àr starkt prÀglad av ett personligt intresse och en djup förstÄelse för estetiska normer i Pekingoperan, men att han samtidigt genom ett skickligt utnyttjande av cinematiska tekniker skapar en alldeles unik version av kinesisk estetik, som mÄste förstÄs som specifik för filmmediet. Sammantaget Àr förhoppningen att resultatet skall bidra till avmarginaliseringen av Hu som förvaltare till en förment essens av traditionell kinesisk kultur. Metoden bestÄr i en jÀmförande analys av rörligt bildmaterial i tvÄ steg, som illustrativ modell och teoretisk ingÄng till rörelsebegreppet tillÀmpas Heinrich von Kleists marionett och i dess förlÀngning Àven Sergei Eisensteins biomekaniska rakurs.Min analys leder mig till slutsatsen att den rytmiska rörelsen i Hus actionscener har starka likheter med sÄvÀl Pekingoperan som cinéma pur, och jag vill pÄ grundval av detta föreslÄ att Hu snarare bör förstÄs som en nyskapare av kinesisk estetik, dÄ han positionerar sig nÄgonstans mellan traditionalism och modernism genom att skapa en estetisk jÀmvikt mellan teater och film dÀr ingenderas legat gÄr förlorad..

Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begrĂ€nsad till utvalda signifikativa arkitekturelement pĂ„ fyra olika bildnivĂ„er, frĂ„növersiktsbild till en avgrĂ€nsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses Ă€r kvarteretDie GrĂŒne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen Ă€r tudelad i den meningen att den utgĂ„rifrĂ„n nĂ€mnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form Ă€rHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jĂ€mförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jĂ€mförande med en konstnĂ€r som enligt tidigare forskning anses varanĂ€rliggande Hundertwasser.

Motiv och hinder för samarbete mellan nÀringsliv och högskola

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.